Den här bloggen handlar om mitt liv....hur det är att leva med ADHD när man är 30+ och har man, barn, villa och vovve......
Vissa dagar är underbara....och andra hemska.....men det är mitt liv....
Just nu är det inte bra alls. Jag känner mig trött och irriterad hela tiden. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det.
På morgonen när jag vaknar så känns det ganska bra och jag får utan några större problem iväg stora killen på dagis, men på eftermiddagen händer det något....jag blir irriterad för ingenting och tål inga ljud.
En dag förra veckan var riktigt hemsk. Jag började dagen hos psykologen, där det för övrigt kändes ganska bra och det tårades bara i ögonen några gånger. Vidare till affären för att storhandla....här någonstans började det gå fel, det kröp i kroppen och jag ville bara ut ifrån affären. Kämpade mig ändå igenom hela inköpslistan innan jag åkte för att hämta lilla killen. Min mamma följde med mig hem för att underlätta resten av eftermiddagen och när hon åkte hem kändes det ganska bra igen så jag började med middagen.....men mitt i matlagningen fick jag helt enkelt lägga ner det jag gjorde och bara gå och lägga mig med barnen när de tittade på tv.....och sen blev det bara värre och värre. Började gråta och kunde inte riktigt hejda mig.....la band på mig så gått det gick tills gubben kom hem men sen gick det inte längre.....fick helt enkelt stänga in mig i sovrummet och bara gråta....gråta och gråta tills det kändes lite bättre.
Jag har svårt att tro att de här "gråtattackerna" bara beror på ADHD:n, det måste ligga något annat i grunden som gör det så jobbigt. Min diagnos har aldrig gjort mig så nere och trött.....måste nog undersöka det här lite grundligare så jag inte går och mår dåligt i onödan......