Just nu är det bara för mycket saker som snurrar runt i mitt redan så förvirrade huvud.

Min stora kille börjar skolan till hösten och allt som har med skolan att göra är ju helt nytt. Vi måste börja gå upp tidigare på morgonen, kommer han att trivas i skolan, kommer han att få kompisar??? Ja listan kan göras lång. Mitt största orosmoment kan jag i alla fall lägga åt sidan. Jag var orolig för hur läraren skulle handskas med sonens (troligen) ADHD men det var inga som helst problem och jag fick tom beröm för att jag såg till mitt barns bästa. Phuuu!!! Det här med skola kanske inte är så dåligt ändå??

Min lilla kille börjar på dagis.....hemska tanke. Jag är inte alls redo att släppa iväg honom till dagis, men jag är ju tvungen om jag ska få min arbetssituation att fungera. Han kommer att älska att vara på dagis men jag kommer troligen sitta i bilen och gråta när jag lämnat honom. Men det går väl över det också :)

Ja vad ska jag göra till hösten då?? Jag kommer fortsätta som timvikarie men jag vill ändå framåt, jag vill inte stå och trampa och inte komma vidare. Mitt drömjobb är nog ouppnåligt just nu då utbildningen bara verkar finnas på annan ort, jag får helt enkelt ta det näst bästa, det man kan läsa på distans. Men mina egna behov får just nu vänta till hösten. Nu är det barnen som är i fokus.

Sommarlov.....och jag vill ge mina söner, särskilt min 5-åring ett ordentligt sommarlov, för vem vet när jag kan ge honom det nästa gång. Så igår hade han avslutning och nu ska han vara hemma med mig till den 20 augusti. Den stora utmaningen blir att göra detta till en mysig sommar som han kommer att minnas med ett leende på läpparna, och inte en sommar med en trött och grinig mamma. Jag ska verkligen göra allt i min makt för att lyckas. Men jag vet även att vissa dagar kommer att bli jobbigare.
Planering och rutiner blir sommarens utmaning :)